Substantiv
s1 underlägsenhet • otillräcklighet •
efterblivenhet • misslyckande • felslående • undervikt
• deficit • ofullständighet • brist • bristfällighet
• ofullkomlighet
s2 beroende • undersåte • subaltern •
underhuggare • gemene man • omyndighet • minderårighet
• litenhet • ringhet • obetydlighet • minoritet
• mindretal • minimum
s3 ebb • dålig konjunktur
Verb
v1 komma till korta • falla undan • duka
under • giva tappt • giva vika • draga kortaste
strået • bliva efter • stå tillbaka för • icke kunna
mäta sig med • besegras • sträcka gevär • kapitulera
• draga sig tillbaka • draga sig undan • giva efter
• giva med sig • foga sig • misslyckas • stå sig
slätt • komma på skam • stå i skuggan • träda i
skuggan • spela en dålig roll • falla ur rollen
• icke nå fram
v2 fattas • felas • tryta • icke förslå
• icke räcka • icke uppgå till • sakna • lida brist
• komma på minus • avträda • avstå • uppgiva • minskas
• försvagas • avtaga • förringas • förkortas • inskränkas
• reduceras • sjunka • förfalla • underordna sig
• subordinera
Adjektiv, adverb m.m.
a1 underlägsen • underhaltig • underordnad
• underlydande • efterbliven • vägd och befunnen
för lätt • icke vuxen • otillräcklig • ofullständig
• bristfällig • ofullkomlig • felande • bristande
• sekunda • sekundär • undre • nedre
a2 ringa • betydelselös • obetydlig •
låg • lågställd • undanskjuten • undanskymd • utäten
• omyndig • minderårig • yngre
a3 dålig • sämre • sämst • ogynnsam •
avtagande • avfallen • förfallen • ovärdig
a4 minimal • diminutiv • reducerad • förkrympt
• förkortad • mindre • minst
a5 under medelmåttan • av andra ordningen
• under måttet • under pari • på upphällningen •
i ringa grad • minus
|
